Facts for nerds

Allt om våra labprover och fysikaliska mätningar.

Frågor och svar

Hjärta-Kärl/Metabol hälsa- varför är dessa prover viktiga?

Lipidprofil, Kolesterol, LDL-kolesterol, HDL-kolesterol, LDL/HDL-kvot, non-HDL-kolesterol: Dessa tester ger en helhetsbild av fettfördelningen i blodet. Förhöjda nivåer av LDL (”det dåliga kolesterolet”) och non-HDL-kolesterol kan leda till åderförkalkning och öka risken för hjärtinfarkt och stroke. HDL (”det goda kolesterolet”) hjälper till att transportera bort fett från blodkärlen och skyddar mot hjärt-kärlsjukdomar. LDL/HDL-kvoten är en viktig indikator på balansen mellan dessa typer av kolesterol och utgör även utgångspunkt för riskskattning för att drabbas av Stroke eller Hjärtinfarkt inom en 10-års tid, sk Score 2.

Triglycerider:  Höga triglyceridnivåer är kopplade till insulinresistens, typ 2-diabetes och ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar. De är också en viktig markör för att upptäcka metabolt syndrom.

Apolipoprotein A och B (ApoA1 och ApoB):  ApoB är kopplat till skadliga fetter som LDL och non-HDL, medan ApoA1 är kopplat till det skyddande HDL. Förhållandet mellan dessa (ApoB/ApoA1-kvoten) är en av de bästa indikatorerna på kardiovaskulär risk och används för att bedöma åderförkalkning och hjärtsjukdom.

Lipoprotein(a):  En specialtyp av fettprotein som är genetiskt bestämd och en oberoende riskfaktor för hjärtinfarkt och stroke, särskilt hos personer med normala kolesterolvärden.

Varför är det viktigt att känna till dessa värden?

Att analysera dessa blodfetter ger en djupare förståelse för din hjärt- och kärlhälsa.

Genom att känna till dina värden kan du:

Identifiera risker tidigt: Många hjärt-kärlsjukdomar utvecklas utan symtom under lång tid.

Vidta förebyggande åtgärder: Anpassningar i kost, motion och livsstil kan sänka riskerna avsevärt.

Följa framsteg över tid: Regelbundna mätningar hjälper dig att se effekterna av förändringar och behandlingar.

Diabetes – Varför är dessa tester viktiga?

Faste-Glukos: Mäter nivån av socker (glukos) i blodet efter fasta. Höga värden kan indikera nedsatt glukostolerans eller typ 2-diabetes. Detta är en snabb och enkel indikator för att bedöma blodsockerregleringen.

HbA1c (Glykerat hemoglobin): Kallas ofta för ”långtidssocker” i vardagligt språk och visar det genomsnittliga blodsockervärdet under de senaste 2–3 månaderna. Detta är en av de mest pålitliga markörerna för att upptäcka och övervaka diabetes, eftersom det speglar både kort- och långsiktiga förändringar i blodsockernivåerna.

C-peptid: Mäter kroppens egen insulinproduktion. C-peptid används för att särskilja mellan typ 1- och typ 2-diabetes samt för att identifiera insulinresistens, som ofta föregår typ 2-diabetes och metabolt syndrom.

Förhöjda blodsockernivåer och insulinresistens kan utvecklas gradvis och utan symtom, vilket gör det lätt att gå med ohälsa länge utan att veta om det. Dessa dolda riskfaktorer är ofta en del av metabolt syndrom, ett tillstånd där flera faktorer – som förhöjt blodsocker, högt blodtryck, bukfetma och onormala blodfetter – samverkar för att öka risken för: Hjärt-kärlsjukdomar: Åderförkalkning, hjärtinfarkt och stroke.

Typ 2-diabetes: Gradvis utveckling av insulinresistens som leder till diabetes.
Leversjukdomar: Fettlever är en vanlig följd av högt blodsocker och insulinresistens.

Varför är det viktigt att känna till dessa värden?

Att känna till dessa värden hjälper dig att:
Identifiera risker i tid: Regelbundna tester kan upptäcka tidiga tecken på ohälsa och förebygga komplikationer.
Förebygga långsiktiga effekter: Förhöjt blodsocker påverkar hjärta, njurar, nervsystem och lever negativt om det inte hanteras.

Skräddarsy åtgärder: Genom att förstå din blodsockerreglering och insulinfunktion kan rätt livsstilsförändringar och behandlingar sättas in.

Njurfunktion och elektrolytbalans – Varför är dessa tester viktiga?

Kreatinin:  Ett avfallsämne som bildas vid muskelmetabolism och filtreras ut av njurarna. Förhöjda nivåer kan indikera nedsatt njurfunktion, vilket kan vara ett tecken på underliggande problem som kronisk njursjukdom eller dehydrering.
eGFR (estimerat glomerulär filtrationshastighet):  En beräkning baserad på kreatininnivåerna som anger hur effektivt njurarna filtrerar blodet. Ett lågt eGFR-värde indikerar nedsatt njurfunktion och används för att klassificera graden av njursvikt.

Natrium:  En viktig elektrolyt som hjälper till att reglera vätskebalansen, blodtrycket och nervfunktioner. Onormala natriumnivåer kan vara kopplade till uttorkning, njursjukdomar eller hormonella rubbningar.

Kalium:  En elektrolyt som är avgörande för hjärtats elektriska aktivitet, muskelkontraktioner och nervfunktion. Förhöjda eller låga nivåer av kalium kan påverka hjärtfunktionen och är ofta relaterade till njursjukdom eller vissa läkemedel.

Kalcium:  Ett mineral som är viktigt för skelettets styrka, blodkoagulering och nervsignalering. Obalanser i kalcium kan bero på njursjukdom, hormonella rubbningar eller problem med D-vitaminupptaget.

Varför är det viktigt att känna till dessa värden?

Njurfunktionen och elektrolytbalansen spelar en central roll i kroppens förmåga att reglera vätskor, mineraler och pH-värde, samt upprätthålla normal nerv- och muskelfunktion. Problem med njurarna eller elektrolytbalansen kan utvecklas gradvis och utan tydliga symtom, vilket gör det viktigt att upptäcka avvikelser i tid.

Genom att analysera dessa markörer kan du: Identifiera njurproblem tidigt: Upptäcka tidiga tecken på njursjukdom eller överbelastning innan de leder till allvarliga komplikationer.
Förebygga elektrolytobalans: Obalanser i natrium, kalium och kalcium kan påverka hjärta, muskler och nervsystem negativt och kräver ofta omedelbar behandling.

Optimera hälsan vid medicinering: Många läkemedel, som blodtrycksmediciner och diuretika, kan påverka njurfunktion och elektrolytnivåer, vilket gör regelbunden övervakning nödvändig.

Sköldkörtelfunktion/Ämnesomsättning – Varför är dessa tester viktiga?

TSH (Tyreoideastimulerande hormon):  TSH är hormonet som styr sköldkörtelns produktion av T3 och T4. Förhöjda nivåer kan indikera en underfunktion (hypotyreos), medan låga nivåer kan tyda på en överfunktion (hypertyreos). TSH är den mest känsliga markören för att upptäcka problem med sköldkörteln.

T3 (Trijodtyronin): T3 är den mest aktiva formen av sköldkörtelhormon och ansvarar för att reglera ämnesomsättningen i kroppens celler. Onormala nivåer av T3 kan ge symtom som trötthet, viktförändringar eller hjärtklappning och kan vara ett tecken på sköldkörteldysfunktion.

T4 (Tyroxin): T4 är den huvudsakliga formen av sköldkörtelhormon som produceras av sköldkörteln och omvandlas till T3 i kroppens vävnader. Onormala T4-nivåer kan indikera både hypo- och hypertyreos, vilket kan påverka kroppens energibalans, vikt och humör.

Varför är det viktigt att känna till dessa värden?

Sköldkörteln är en central regulator av kroppens ämnesomsättning och energiförbrukning. Dysfunktion i sköldkörteln kan påverka flera kroppssystem och leda till symtom som ofta är diffusa och kan förväxlas med andra tillstånd.
Att analysera TSH, T3 och T4 är avgörande för att: Identifiera sköldkörtelsjukdomar tidigt: Tillstånd som hypotyreos eller hypertyreos kan utvecklas gradvis utan tydliga symtom.

Förebygga sekundära problem: Obehandlade sköldkörtelrubbningar kan leda till hjärtproblem, fertilitetsproblem och mental ohälsa.

Optimera behandling: För personer med känd sköldkörtelsjukdom ger dessa tester en vägledning för att justera medicinering och säkerställa att sköldkörteln fungerar optimalt.

Leverfunktion – Varför är dessa tester viktiga?

ASAT (Aspartataminotransferas): Ett enzym som finns i levern, hjärtat och andra vävnader. Förhöjda nivåer av ASAT kan indikera leverpåverkan men kan också reflektera skador på andra organ, såsom hjärta eller muskler. ASAT används ofta i kombination med ALAT för att ge en mer komplett bild av leverns hälsa.

ALAT (Alaninaminotransferas): Ett enzym som primärt finns i levern. ALAT är en mycket känslig markör för leverhälsa, och förhöjda nivåer kan indikera leverskador orsakade av exempelvis fettlever, alkoholkonsumtion, infektioner eller läkemedel.

Varför är det viktigt att känna till dessa värden?
Levern är ett av kroppens viktigaste organ, ansvarig för att avgifta blodet, producera livsnödvändiga proteiner och metabolisera näringsämnen. Problem med levern kan ofta utvecklas utan symtom, vilket gör regelbunden övervakning avgörande.

Att analysera ASAT och ALAT är viktigt för att: Upptäcka tidiga tecken på leversjukdom: Förhöjda värden kan indikera tillstånd som fettlever, leverinflammation (hepatit) eller skador orsakade av toxiner.

Förebygga progression: Obehandlade leverproblem kan leda till kroniska tillstånd som levercirros eller leversvikt.
Följa effekterna av medicinering eller livsstil: Läkemedel, alkohol och kost kan påverka levern, och dessa tester kan hjälpa till att bedöma hur väl levern fungerar under sådana påfrestningar.

Vitaminer och mineraler – Varför är dessa tester viktiga?

D-vitamin:  D-vitamin är viktigt för skelettets styrka, immunförsvaret och den allmänna hälsan. Brist är vanligt i våra nordiska klimat och kan leda till trötthet, nedsatt immunfunktion och benskörhet.
Folat (B9):  Ett essentiellt vitamin som är avgörande för celldelning och blodbildning. Brist kan orsaka trötthet, blodbrist och öka risken för fosterskador under graviditet.

B12 (Kobalamin):  Viktigt för nervsystemet och produktionen av röda blodkroppar. B12-brist kan leda till blodbrist, nedsatt nervfunktion och kognitiva problem.

Homocystein:  En aminosyra vars nivåer påverkas av B-vitaminer (B9, B12 och B6). Förhöjda nivåer är kopplade till ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och kan indikera brist på viktiga vitaminer.

Järn:  Ett mineral som är avgörande för syretransport i blodet. Brist på järn kan leda till trötthet, blekhet och nedsatt fysisk prestationsförmåga.

Ferritin:  Ett protein som lagrar järn i kroppen. Lågt ferritin är ett tidigt tecken på järnbrist, medan höga nivåer kan indikera inflammation eller järnöverskott.
Magnesium: Spelar en viktig roll i muskel- och nervfunktion, samt i energiproduktion. Brist kan orsaka muskelkramper, trötthet och hjärtarytmier.

Zink:  En mineral viktig för immunsystemet, sårläkning och cellernas funktion. Brist på zink kan försämra immunförsvaret och sårläkning.

Kalcium:  Avgörande för skelettets styrka och nervsignalering. Obalanser kan påverka muskler, hjärta och benhälsa.
Albumin: Ett protein som produceras av levern och används för att bedöma näringsstatus och leverfunktion. Låga nivåer kan indikera undernäring eller leversjukdom.

Varför är det viktigt att känna till dessa värden?
Vitaminer och mineraler är essentiella byggstenar för kroppens funktioner, och obalanser kan påverka hälsa och välmående på flera sätt. Genom att analysera dessa markörer kan vi: Identifiera brister: Tidigt upptäcka vitamin- och mineralbrist som kan orsaka trötthet, nedsatt immunförsvar eller andra hälsoproblem.

Förebygga sjukdomar: Förhöjda eller låga nivåer kan vara kopplade till hjärt-kärlsjukdomar, benskörhet, anemi och andra tillstånd. Optimera hälsan: Skräddarsy kosttillskott och livsstilsförändringar baserat på dina unika behov.

Hormonstatus – Varför är dessa tester viktiga?

Östrogen:  Ett av de mest centrala hormonerna för kvinnor, påverkar allt från menstruationscykeln till benhälsa, hjärt-kärlsystemet och hudens elasticitet. Hos kvinnor i fertil ålder kan avvikande nivåer indikera oregelbundna menstruationer eller hormonella rubbningar. För kvinnor i menopausal ålder kan tester visa om östrogennivåerna har minskat och hjälpa till att optimera eventuell hormonbehandling (HRT).

Progesteron:  Ett hormon som spelar en viktig roll i att balansera östrogennivåerna och stöder graviditet. Låga nivåer kan påverka fertiliteten och ge hormonella rubbningar. Vid HRT är det viktigt att progesteronnivåerna ligger rätt för att skydda livmoderslemhinnan och upprätthålla hormonell balans.

FSH (Follikelstimulerande hormon): Ett hormon som styr äggstocksaktiviteten hos kvinnor. Förhöjda nivåer av FSH är en indikation på minskad äggstocksfunktion och kan användas för att bekräfta menopaus.

Testosteron och bio-aktivt testosteron:
För män: Testosteron är det huvudsakliga manliga könshormonet och spelar en avgörande roll för muskelmassa, energi, sexuell funktion och reproduktion. Att mäta både total- och bio-aktivt testosteron ger en tydlig bild av hormonell hälsa. Låga testosteronnivåer kan orsaka trötthet, minskad libido och förlust av muskelmassa, medan höga nivåer kan indikera medicinska tillstånd.

För kvinnor: Även om testosteron huvudsakligen är ett manligt könshormon, är det också viktigt för kvinnor. Det bidrar till energi, muskelstyrka, sexuell hälsa och allmänt välbefinnande. Låga nivåer kan påverka livskvaliteten negativt och bör utvärderas, särskilt vid symtom som trötthet eller låg libido.

SHBG (Sex Hormone-Binding Globulin) och kvoten mellan testosteron och SHBG:
För män: SHBG är ett protein som binder till testosteron och reglerar hur mycket av hormonet som är aktivt i kroppen. Genom att beräkna kvoten mellan testosteron och SHBG får man en mer exakt bild av den bio-aktiva andelen av testosteron. En obalanserad kvot kan indikera hormonella störningar, som lågt testosteron eller metabola problem.

För kvinnor: Hos kvinnor ger SHBG och kvoten med testosteron en tydligare bild av hormonbalansen. En låg kvot kan tyda på hormonell obalans, som vid polycystiskt ovariesyndrom (PCOS), medan en hög kvot kan indikera att testosteron är mindre tillgängligt för kroppens celler.

DHEAS (Dehydroepiandrosteronsulfat): Ett förstadium till könshormoner som produceras i binjurarna. Det påverkar energinivåer, immunfunktion och stresshantering. För både män och kvinnor kan avvikande nivåer indikera binjureproblem eller hormonella förändringar kopplade till ålder eller livsstil.

PSA (Prostataspecifikt antigen): Erbjuds endast för män och används för att bedöma prostatahälsa och risken för inflammation, förstoring eller cancer.

Varför är det viktigt att känna till dessa värden?
Hormoner påverkar nästan alla aspekter av hälsan, och obalanser kan leda till en rad symtom som påverkar livskvaliteten. Genom att analysera dessa hormonmarkörer kan vi: Upptäcka hormonella obalanser i tid: Identifiera problem som påverkar energi, fertilitet eller sexuell hälsa.

Indikera menopaus: Hos kvinnor kan FSH och östrogennivåer ge insikt i övergången till menopaus och stödja beslut om hormonbehandling.

Optimera HRT: Säkerställa att kvinnor på hormonbehandling har rätt nivåer av östrogen, progesteron och testosteron för bästa effekt och minimal risk.

Koppla hormonhälsa till livsstil: Förstå hur hormoner påverkar välbefinnande och kroppsfunktion, och skapa en individanpassad strategi för att förbättra balansen.

Inflammation, stress och blodstatus – Varför är dessa tester viktiga?

Inflammation och stressmarkörer
Högkänsligt CRP (C-reaktivt protein): Ett mycket känsligt mått på låggradig inflammation i kroppen, som kan kopplas till kroniska sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, diabetes och autoimmuna tillstånd. Förhöjda nivåer kan också indikera pågående infektion eller inflammation.

Kortisol:  Det primära stresshormonet som reglerar kroppens svar på stress, immunfunktion och metabolism. Förhöjda kortisolnivåer kan tyda på kronisk stress eller binjureöveraktivitet, medan låga nivåer kan indikera utmattade binjurar eller annan hormonell dysfunktion.

Ferritin:  En markör för järnlager i kroppen som också kan indikera inflammation. Förhöjda nivåer kan tyda på inflammation eller järnöverskott, medan låga nivåer är ett tidigt tecken på järnbrist.

Fibrinogen:  Ett protein som är avgörande för blodets koagulationsförmåga och som ökar vid inflammation. Förhöjda nivåer kan indikera kronisk inflammation eller ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.

Blodstatus och differentialräkning
Hemoglobin (Hb):  Mäter mängden syretransporterande protein i blodet. Låga nivåer kan indikera anemi, medan höga nivåer kan vara kopplade till kroniska lungsjukdomar eller uttorkning.

Leukocyter (LPK) och differentialräkning (Neutrofiler, Lymfocyter, Monocyter, etc.): Dessa markörer mäter mängden vita blodkroppar och deras fördelning, vilket ger insikt i kroppens immunförsvar och förmåga att hantera infektioner eller inflammation. Avvikande värden kan tyda på infektion, inflammation eller blodsjukdomar.

Trombocyter (TPK):  Mäter antalet blodplättar som är viktiga för blodets koagulationsförmåga. Onormala nivåer kan indikera koagulationsstörningar, inflammation eller benmärgssjukdomar.
Erytrocyter (EPK), Hematokrit (EVF) och Medelcellvolym (MCV):  Dessa markörer ger en detaljerad bild av de röda blodkropparnas funktion och storlek. Avvikelser kan tyda på anemi, vitaminbrist (t.ex. folat eller B12) eller andra blodsjukdomar.

Varför är det viktigt att känna till dessa värden?
Kombinationen av inflammations- och blodstatusmarkörer ger en omfattande bild av kroppens hälsotillstånd, från immunförsvar och stressnivåer till blodets förmåga att transportera syre och koagulera. Genom att analysera dessa markörer kan vi: Upptäcka kronisk inflammation: Låggradig inflammation kan pågå obemärkt och bidra till utveckling av hjärt-kärlsjukdomar, autoimmuna sjukdomar och diabetes.

Identifiera stresspåverkan: Förhöjt kortisol kan vara ett tecken på kronisk stress, vilket påverkar kroppens återhämtning, sömn och immunfunktion. Förebygga och åtgärda blodsjukdomar: Blodstatus ger insikt i järnbrist, anemi och immunförsvarets funktion, vilket hjälper till att upptäcka avvikelser tidigt.

Följa upp behandling och livsstil: Markörerna hjälper till att övervaka effekter av behandlingar eller förändringar i kost, träning och stresshantering. Med dessa tester, som är en del av vår Y.M.S-metod, får du en detaljerad och nyanserad bild av hur inflammation, stress och blodstatus påverkar din hälsa. Detta möjliggör individanpassade åtgärder för att optimera immunfunktion, energi och långsiktig välmående.

Fysikaliska mätningar

– Ekg

Avancerad blodtrycks och ankelstrycks mätning/analys (pulspressure, MAP, BCE, FCI, Kerd´s index, Robinsons index, KVAS)
Ankeltryck

– HRV (Heart Rate Variabilitet) Hjärtats anpassningsförmåga till stress

– Spirometri (lungfunktionstest, FVEI, FVC, PEF)

POX (syremättnad)
Submaximalt VO2-test

– Impedansmätning (analys av kroppssammansättning, cellhälsa, muskelmassa, visceralt fett, fasvinkel, fettprocent, skelettmassa) inklusive total tolkning.

Greppstyrka (prediktor för flera hälsoutfall ex. Hjärt-kärlhälsa, funktionsförmåga, muskelmassa)
– Reaktionsförmåga (nervsystemet Dual Task-test, Finger-tap test)

– Balanstest (muskelfunktion, neuromotorik)

– Vikt

– Längd

– Midjemått-höftmått korrelation (riskbedömning för diabets och hjärtsjukdom)

– BMI

– Risk Score 2 (uppskattar risken för hjärtkärlsjukdom som hjärtinfarkt,stroke)

– Individuellt uppskattad energiförbrukning

– Uträkning av uppskattad biologisk ålder, enligt vetenskapligt beprövade metoder. Inklusive förklaring